Vackra hönor i Amsterdam

Sedan mitt matintresse tagit fart de senaste åren har också min uppskattning för naturen blivit större. Numera längtar jag till att mina föräldrars äppleträd av den söta sorten cox orange ska få sina äpplen att växa ut, innan i sommar har jag blivit lycklig av att plocka deras rabarber som jag gjort supersyrlig saft på.

Något som är ganska nytt för mig dock är att se djur som mat. Innan har jag känt en sorts olustkänsla inför att fundera över det, att jag fortsätter att äta kött, fast jag har så otroligt svårt att se något döda ett djur och slakta det.
De flesta runt omkring mig verkar ha samma obehagskänsla. Och visst det är obehagligt, samtidigt som varje livsmedelsbutik har en köttavdelning, en majoritet av svenskarna äter kött antingen frukost, lunch och middag, eller vid alla tre tillfällena.

Artikeln i Magasinet Filter om grisuppfödning på tre olika gårdar var så otroligt bra tyckte jag. Läs den.

För mig har det gjort att jag uppskattar djur mer, även djur som ska bli till mat på någons tallrik.

När jag och min bror cyklade från Amsterdam och ut på den holländska landsbygden mot staden Edam, där Edamerosten har sitt ursprung fick jag syn på dessa hönor och tuppar, och kunde inte låta bli att tycka de var så vackra!

Ölbryggeri i Amsterdam, boktips för matälskare och andra resmål

Hemma från Amsterdam - Bryssel och Paris.
En av de härligaste eftermiddagarna var när jag och min bror hittade ett litet mikrobryggeri i Amsterdam, som låg på samma gatan som vandrarhemmet. Bryggeriet var inrymt i en gammal vindmölla och de hade server/pub bar där i anslutning till bryggeriet. Riktigt goda ölsorter, och lika härlig stämning med långbord ett stenkast inifrån en av Amsterdams många kanaler. Bilder och namn kommer.

Jag har läst ut några böcker på semestern, Tyst hav av Isabella Lövin, Kitchen Confidential av Anthony Bourdain och Hett av Bill Buford. Hett är väl den bok som ligger mig varmast om hjärtat eftersom den beskriver den passion jag har för mat bäst, som pricken över i:et läste jag den när jag reste igenom Emilia-Romagna, Toscana och Marche, landskapen där en del av boken skrevs. "Tyst hav" läste jag klart igår efter att spenderat 24 timmar på Orly-flygplatsen i Paris. Eftersom jag jobbar en hel del med fisk på jobbet så är den extra intressant för mig kanske, men jag tror de flesta matintresserad skulle gilla den. För mig beskriver den kärleken till naturen på ett bra sätt, och har väldigt bra sammanställt situationen i våra fiskevatten. Nu vill jag verkligen åka upp till Smögen under lågsäsong och prata med Kornö-Bosse och Gösta på Göstans fisk, och ner till t ex Kap Verde ö:arna och uppleva fiskkulturen där, innan den försvinner, om den inte redan gjort det.